Jag tänkte börja med en ny sak i bloggen. Jag älskar bilder, citat osv som får en att tänka lite. Så jag tänkte dela med mig av mina tänkvärda citat och bilder som jag kommer över under dagen.


Dagens tänkvärda, handlar just om vad jag och flera andra behöver göra. Finns styrkan att göra det andra trodde för oss var omöjligt.
Kom ihåg! Man kom bara man vill!

Som Albert Einstein en gång sa "Logik tar dig från A till B. Fantasin tar dig var som helst."
Fantasi. Slår man upp ordet fantasi i en synonymordbok så står det. inbillningsförmåga, uppfinningsförmåga,påhittighet, kreativitet; infall, hugskott,påhitt, fiktion, inbillning; legend, myt,saga; dröm, orimlighet.
Drömmar är en mänsklig rättighet! Ändå är vi så bra på att krossa varandras. Vi tänker inte ens på det, det har blivit samhällets vardag. Ett ord på fel plats vid fel tillfälle, en blick, eller avsaknaden av ord och uppmärksamhet. Det räcker med så lite för att någons drömmar ska gå förlorade. Vi måste lära oss att behandla varandra med vördnad och respekt. Försöka tänka oss in i varandras situation.. Och inte döma varandra...
Man vet aldrig vad den andra har varit med om, vad han sett och hört som fört honom hit där han är idag

http://www.expressen.se/gt/vincent-kastades-ut-ur-butiken--do-utreder/

Typiskt exempel på diskriminerig! En artikel som måste LÄSAS!
Hur har denna händelse kunnat undgå mig? Hitta denna artikel som pojkvännens mamma hade dela på Facebook. Blir så otroligt ledsen och besviken på dagens Sverige när jag får höra talas om sådant. Är det så här vi vill att vårt moderna Sverige skall vara 2014? Hade verkligen hoppas att vi skulle ha kommit så pass mycket längre vid det här laget.. Men allt vi gör är att predikar om hur saker och ting skall vara men vi sätter sällan dessa fina ord ut i praktiken.
Kom igen nu svenska folket! Nu är det verkligen dags att vi agerar och inte bara predikar i det tysta!

Sitter tillbaka lutad i soffan med min bättre hälft och tittar på Glee. En riktigt bra serie som faktiskt tar upp hur samhället fungerar, utan att man faktiskt riktigt tänker på det. Kraftiga, smala, personer med funktionsnedsättningar, personer med olika sexualitet, hudfärg osv. Alla är representerade.. Och man får se vilken skillnad man gör på person och person utifrån dessa saker.. Samtidigt som man vill belysa personers lika värde.. Och att man ska vara stolt för den man är och inte försöka vara någon annan för att passa in.
Och i Glee använder de ett ord för handikappade som jag blir alldeles varm i hjärtat av att höra. "handicapable".. Tänk om alla kunde sluta vara så trångsynta och börja se oss som handikapabla istället för handikappade... Då skulle världen se helt annorlunda ut för många utav oss. Nu pratar jag inte bara om rullstolsburna utan även om personer med andra typer av funktionsnedsättning som man kanske inte alltid ser.

Och till oss! Tänk på att vi inte är handikappade utan handikapabla!! Se oss inte som något annat!
Kom ihåg att även vi är minst lika bra som alla andra och i vissa fall till och med mycket, mycket bättre!

Jag är så less på detta "Hitler samhälle" som vi lever i. Vi lär ut i skolorna idag om världskrig, om Hitler och hans snedvridna bild på människan... Ändå så är det dit vi har kommit idag. Man straffar det som är annorlunda och tar ifrån dom rätten till känslor och yttrande. Hudfärg, sexualitet, religion, politik, funktionsnedsättning spelar ingen roll.. Ser man inte ut och tänker så som ramen säger att man ska, så blir man nersedd och trampad på, och tystade.
Jävla dubbelmoral säger jag! Ibland önskar jag att det låg en gråskala över hela världen där alla blir lika.. För hur mycket vi än lär ut om människors lika värde, om yttrandefrihet, om friheten att tillhöra vilken politisk ideologi eller religion man vill.. Så kommer aldrig den världen att bli verklighet förrän vi börjar leva så som man lär...
Det räcker inte med fina ord, utan orden måste även bli till handling!!
Tänker inte låta mig trampas på något mer! Ingen ska aldrig få tala om för mig någonsin igen vad jag ska tycka, tänka och framförallt känna.. Jag vägrar låta samhället göra mig till en robot bara för att jag inte tycker, tänker, känner och ser ut precis som alla andra! Jag tänker vara min egen! Gå min egen väg och stå upp för den jag är!
Hoppas att fler vågar följa med mig!
Det är som loke nyberg säger i en av sina texter! "För precis som med det mesta så är skönhet relativ, det handlar mest om ljus och perspektiv. Och även om det inte kan förändra nånting nu så är ingen av oss vackrare, och jag är inte vackrare och vi är inte vackrare än du"

Borde inte diskriminerig vara utrotat i det moderna samhälle vi lever i? Jämställdhet är ett slagkraftigt ord som vilar på folkets läppar och som gärna stoltserar med. Men bakom kulisserna så är vi allt annat än ett jämställt samhälle. I vissa frågor så är vi fortfarande kvar på tidigt 1900-talet.
Ta funktionhinder som ett exempel.
Personer med någon form av funktionsnedsättning har inte samma rättigheter att känna sig kränkta som "vanligt folk". Vi ska för att citera min SIUS konsulent på arbetsförmedlingen: "Inse att inte alla ser funktionhindrade som vem som helst" att det fortfarande finns rädda och fördomsfulla personer ute i samhället som inte vågar.. Och det ska vi bara finna oss i. Och inse våra begränsningar.
JAG VÄGRAR!!
Mina vänner och min familj har lärt mig enda sen jag var liten att det inte finns något som heter "kan inte" ALLA KAN! Man gör bara saker och ting på ett lite annorlunda sätt. Men alla kan! Bara man vill och vågar så kan man! Ingenting är omöjligt.
Självklart så är jag också medveten om att vissa saker kan vara mer problematiskt än andra. Men ingen kan säga till mig att jag "inte kan" utan att ens ha försökt. ALDRIG! Jag accepterar det inte.. Har aldrig gjort och kommer aldrig att göra heller.

Jag är idag en färdig utbildad undersköterska med inriktning på missbruk och psykiatri. Och arbetar sedan ett år tillbaka på ett demensboende. Har en såkallad utvecklingsanställning som man kan få via arbetsförmedlingen när man anses vara svårplacerad ute i samhället.
Det är alltså en bidragsberättigad anställning, vilket betyder att arbetsgivaren får bidrag för att anställa mig. I mitt fall så har arbetsgivaren fått hela min lön på 18000:- (innan skatt) beviljad i bidrag.
Mina arbetsuppgifter skulle bestå av att vara till viss del ute i vården och som huvudsakliga uppgift så skulle jag aktivera de boende.

Mitt avtal går ut den 1/4-2014 och då kommer jag få avsluta min anställning. För att jag i deras mening anses ha attityd problem och samarbetssvårigheter för att jag vid några tillfällen har ifrågasatt arbetskollegor, när de påstår att jag inte kan utföra vissa moment utan att ens ha arbetat med mig tidigare. De har inte haft en aning om vad jag kan och inte kan, och är inte ens villiga att ge mig en chans innan de dömmer mig.
Kontoret (chefen/samordnaren) har inte haft någon som helst förståelse för att jag vid dessa tillfällen har känt mig kränkt.
Och tyckt att jag inte kan tolka allt som om att folk kränker mig. Utan jag ska kunna uppvisa en professionell roll där jag kan skilja på privat och yrkesroll. Utan att det är istället jag som kränkt mina kollegor när jag har ifrågasatt dem.
Precis som om min funktionsnedsättning inte skulle vara lika stor del i både mitt privatliv och i min yrkesmässiga roll som undersköterska. Skulle jag kunna lämna rullstolen hemma innan mitt arbetspass så skulle jag inte behöva sitta i den.
De har alltså inte bara tagit ifrån mig rätten till yttrandefrihet och till att ha känslor. Utan de har även målat fram mig som problemet i hela scenariot.
Jag kan ha varit vass i tonen och något osmidig i orden. Men det ändrar inte det faktum att jag är den som blivit utsatt för kränkning inte bara utav kollegan, utan även en andra gång av chefen och samordnaren och sedan en tredje gång så sent som idag på mötet när min SIUS konsulent säger i princip att jag ska lägga ner min attityd och bara acceptera folks okunskap och rädsla. Och inte få ifrågasätta när man utan grund talar om för mig vad jag kan och inte.







#undersköterska#kränkning#SIUS#arbetsförmedlinge
n#yttrandefrihet#funktionsnedsättning#samhällsfråg
or#acceptans